Jag har mer eller mindre bott p\u00e5 n\u00e4tet de senare \u00e5ren. F\u00f6r vissa l\u00e5ter det helt vansinnigt, och f\u00f6r andra, ni som ocks\u00e5 \u00e4r h\u00e4r, \u00e4r det inget m\u00e4rkv\u00e4rdigt alls.<\/p>\n
Ett flertal g\u00e5nger under dessa \u00e5r har jag haft m\u00f6jlighet att tr\u00e4ffa personerna bakom avatarerna jag pratat med. Att kunna sitta och samtala en stund \u00f6ver en kaffe eller en lunch, utan att beh\u00f6va begr\u00e4nsa sig till ett givet antal tecken eller pixliga Skypeuppkopplingar, \u00e4r en ynnest. Och m\u00e5nga av er hade jag aldrig m\u00f6tt om inte n\u00e4tet hade korsat v\u00e5ra v\u00e4gar.<\/p>\n
Det som s\u00e5 ofta sl\u00e5r mig n\u00e4r jag tr\u00e4ffar m\u00e4nniskor som ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4lskat sig i n\u00e4tet och hittat dessa andra rum att vara i, \u00e4r att s\u00e5 m\u00e5nga b\u00e4r p\u00e5 tunga bagage. Det kan visa sig vara en trasslig uppv\u00e4xt. Ett missbruk av n\u00e5got slag. En sjukdom. Eller kanske ett liv som inte blev vad man hoppats p\u00e5.<\/p>\n
Och de ber\u00e4ttar att de flytt hit. N\u00e4tet har blivit deras fristad. Ett s\u00e4tt att \u00f6verleva i en kall och h\u00e5rd v\u00e4rd. F\u00f6rsvinna bort fr\u00e5n en verkligheten som \u00e4r f\u00f6r tung att andas i. Bort fr\u00e5n alla blickar, h\u00e5rda ord och samh\u00e4llsregler.<\/p>\n
Jag kunde aldrig tro att det var s\u00e5 m\u00e5nga som bar p\u00e5 s\u00e5 mycket sorg. Men jag antar att vi alla b\u00e4r p\u00e5 n\u00e5got. Hemligheter vi ibland vill dela med oss, eller ber\u00e4ttelser vi g\u00f6mmer l\u00e4ngst in i v\u00e5ra mest privata rum. Pansrar in och f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rtr\u00e4nga.<\/p>\n
Det n\u00e4tet har l\u00e4rt mig genom \u00e5ren \u00e4r att saker oftast inte \u00e4r vad de verkar. Att man m\u00e5ste komma n\u00e4ra m\u00e4nniskor f\u00f6r att p\u00e5 riktigt kunna f\u00f6rst\u00e5 och f\u00f6r att l\u00e4ra k\u00e4nna. Att de som verkar h\u00e5rda och kalla, har varma s\u00e5rbara inre. Och att den som skrattar h\u00f6gst, kanske g\u00f6r det f\u00f6r att f\u00f6rhindra sig sj\u00e4lv fr\u00e5n att b\u00f6rja gr\u00e5ta.<\/p>\n
N\u00e4r jag var yngre hade jag en f\u00f6rm\u00e5ga att, i det tysta, d\u00f6ma andra innan jag ens till\u00e4t mig komma n\u00e4ra dem. Idag sk\u00e4ms jag \u00f6ver det. Och jag vet att andra d\u00f6mer mig innan de har en aning om hur jag \u00e4r. Och det kan g\u00f6ra mig ledsen. F\u00f6r jag har ocks\u00e5 mina hemligheter, i mina l\u00e5sta rum.<\/p>\n
S\u00e5 till er som v\u00e5gar dela med er. Som \u00f6ppnar upp och ber\u00e4ttar f\u00f6r oss andra om vad ni \u00e4r eller har varit med om. Ni som v\u00e5gar blotta er nakenhet och skriva blogginl\u00e4gg som t\u00e5rar \u00f6gonen. Till er vill jag s\u00e4ga tack f\u00f6r att ni finns och f\u00f6r att ni har det mod som beh\u00f6vs f\u00f6r att ber\u00e4tta. Ni g\u00f6r mig visare, v\u00e4rlden betydligt vackrare och n\u00e4tet till en underbar plats att vistas p\u00e5.
\nInl\u00e4gg nr 3. #Blogg100<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jag har mer eller mindre bott p\u00e5 n\u00e4tet de senare \u00e5ren. F\u00f6r vissa l\u00e5ter det helt vansinnigt, och f\u00f6r andra, ni som ocks\u00e5 \u00e4r h\u00e4r, \u00e4r det inget m\u00e4rkv\u00e4rdigt alls. Ett flertal g\u00e5nger under dessa \u00e5r har jag haft m\u00f6jlighet … L\u00e4s mer