Det g\u00f6r ont n\u00e4r de \u00e4r sjuka. Barnen. N\u00e4r de tittar p\u00e5 en med stora, blanka, ledsna \u00f6gon. Bedjandes om att man ska ta bort det onda. Det som v\u00e4rker. Och kunde jag skulle jag byta direkt. Ge dem mitt skratt och ta \u00f6ver deras sm\u00e4rta. Det g\u00e5r ju tyv\u00e4rr inte.<\/p>\n
Men jag kan h\u00e5lla om dem s\u00e5 de k\u00e4nner att de inte \u00e4r ensamma. Ge dem tusentals pussar och en sval hand som klappar deras br\u00e4nnande panna. F\u00e5 dem att k\u00e4nna trygghet. Att det finns n\u00e5gon d\u00e4r som \u00e4r orolig och bryr sig om. S\u00e5 nu ska jag g\u00e5 och krama en febersjuk dotter. En liten kamin i min s\u00e4ng. Full av \u00f6verskottsv\u00e4rme.<\/p>\n
<\/p>\n
Inl\u00e4gg #35 #Blogg100<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det g\u00f6r ont n\u00e4r de \u00e4r sjuka. Barnen. N\u00e4r de tittar p\u00e5 en med stora, blanka, ledsna \u00f6gon. Bedjandes om att man ska ta bort det onda. Det som v\u00e4rker. Och kunde jag skulle jag byta direkt. Ge dem mitt … L\u00e4s mer