Och det är inte så det ska vara

Rain

Jag misslyckades. Det gör ont. Och det grämer mig. Ville så gärna klarat det. Men tiden, orken och viljan räckte inte till. Något blev hela tiden lidande. Eller någon. Och det är inte så det ska vara.

Något, var ofta inläggen på bloggen. Inte alls skrivna så som jag vill att de ska skrivas. Inte med den passion, glädje och berättarlust som varje inlägg bör vittna om. Mystiken uteblev. Funderingarna fastade i tanken. Orden flöt inte. Och det är inte så det ska vara.

Någon som tappades bort på vägen var jag. Slutkörd och vilsen av val och prestationskrav. Bestulen på sömn. Varje kväll. Kämpandes mot tiden, och den mot mig. För att hinna skriva. För att nummerordningen skulle stämma. Dagarna bli rätt. Andandes i dubbeltempo. Och det är inte så det ska vara.

Och nu. Ett missat datum. Och allt det där som satt och skavde. Allt det där som pressade. Borta. Ett hålrum i tiden att fylla med annat. Det borde vara skönt. Men i stället tomhet och saknad. Känslan av misslyckande. Av att inte klara av hundra inlägg på hundra dagar. Det blev bara 47st. Jag räckte inte ens halvvägs. Jag klarade det inte. Det gör mig ledsen. Det ekar inom mig. Och det är inte så det ska vara.

 

Inlägg X #blogg100

4.00 avg. rating (80% score) - 4 votes
  • Nu får vi lugna oss lite här va. För det första ska bloggandet inte kännas kravfyllt överhuvudtaget. Om det var så jobbigt som du beskriver så är jag nästan glad att du misslyckades, så att du får ta det lite lugnt. Blogga i din egen takt och känn ingen press! Men kanske bli inspirerad av all andra som bloggar samtidigt och skriv när du blir engagerad, inte när du känner dig tvingad. Det tror jag är det enda som funkar långsiktigt. Gillar inte känslan av att Blogg100 blivit något som tröttat ut dig eller fått dig att må dåligt. 🙁

    • Vännen. Kraven sätts av mig själv och har egentligen inget med blogg100 att göra. Det var mitt val att hoppa på utmaningen. Den visade sig vara för svår för mig. Jag ville se om jag kunde klara av det. Men mina krav blev för höga. Snurrade in mig i mina egna tankar. Det var kanske bra att jag misslyckades. 🙂

  • Håller med Fredrik. 

  • Det viktiga är inte att du klarar #Blogg100 utan att du fortsätter skriva för det gör du så bra.

  • Men du kan ju fortsätta skriva ändå! Tycker jag, som precis halkade in här via blogg100 och tyckte om vad jag hittade.

  • ojoj, tat lugnt! Det här fick mig att tänka på nojunk2013. Jag kommer inte ens ihåg när jag bröt den, men längesen var det. *slickar skålen med glass och klappar mig på magen*

  • Antar att du faktiskt är bra som du är Sarah =) Man måste misslyckas för att uppskatta när man lyckas. Kram på dig tejen

  • Tack för bra sida, bokmärke och länk hit.